Historik

RAPPE- VON SCHMITERLÖWSKA STIFTELSENS GÅRD

I MISTELÅS SOCKEN AV KRONOBERGS LÄN

Tagels Gård

Trakten där Tagel är beläget, beskrevs av P G Vejde 1935 på följande sätt: ”Särskilt utmärker sig trakten omkring sjön Rymmen för omväxlande vackra scenerier: vida åkrar, ängar som likna naturparker, skogar och eklundar och så en strålande utsikt över den stora sjön. Vid dess södra ände, där vägen grenar sig och troget följer sjöns stränder, ligger det gamla herresätet Tagel, ruvande på sina många minnen.”

Namnet Tagel lär ha samma ursprung som det engelska ordet ”tail” som betyder svans, något utskjutande. Det skulle antingen kunna syfta på den smala viken av sjön Rymmen väster om herrgården, eller på den udde som där skjuter ut i sjön.

Tagel återfinns i hävderna första gången 1343, och Gustaf Wasas jordebok omnämner Tagel som en by med 6 gårdar 1545. År 1647 fick Lennart Torstensson en förläning i vilken fem skattehemman i Tagel ingick. Dessa övergick 1658 till den skotskfödde fältmarksalken Robert Douglas som samma år bilodade ett säteri av dem. Robert Douglas eller hans änka Hedvig Mörner lät uppföra ett hus på Herrö i Sjön Rymmen norr om den nuvarande herrgården. Rester av byggnaden finns ännu kvar.

Tagel inköptes 1785 av generalen Carl Rappe och övergick redan 1786 i sonen Gustaf Rappes ägo. Denne flyttade huvudbyggnaden från dess dåvarande läge i Näshagen söder om Herrö till nuvarande plats och anlade en trädgård i fransk stil väster därom. Huvudbyggnaden brann dock ner 1816. Gustaf Rappes son Wilhelm Rappe blev ny ägare 1826. Under hans tid uppfördes den nuvarande herrgårdsbyggnaden som stod färdig 1840. Wilhelm Rappe gifte sig med Mathilda Schmiterlöw, dotter till Henning Schmiterlöw och Anna Mathilda Palbitzki. De fick 7 flickor. Dottern Signhild gifte sig vid 34 års ålder med den 26 år äldre tyske officeren Wilhelm von Schmiterlöw 1871. Deras dotter Adelheid föddes 1875 och 1883 köpte Wilhelm von Schmiterlöw Tagel för dotterns räkning. Hon tillträdde sitt arv på sin myndighetsdag 1896 och blev Tagels sista privata ägare.

Stiftelsen

Adelheid von Schmiterlöw avled den 16 maj 1959. Hon hade inga bröstarvingar. Enligt hennes testamente från 1957 skulle huvuddelen av hennes tillgångar tillfalla en stiftelse benämnd Rappe- von Schmiterlöwska Stiftelsen. Stiftelsen skulle ha till ändamål att främja vetenskaplig forskning inom jordbrukets och skogsbrukets områden samt beträffande jordbrukets och skogsbrukets binäringar. Verksamheten skulle vara knuten till Tagel.

Forskning

Forskning har bedrivits på Tagel redan innan stiftelsen bildades, men har därefter intensifierats.

Inom jordbrukets område bedrevs sortprövningar mm rörande vallväxter, fodersäd och potatis genom Utsädesföreningen i Svalöv från under perioden 1938-1997. En agrobotanisk studie gjordes med början 1964, studier av vegetationens förändringar efter bete, slåtter bränning, gödsling och buskröjning genomfördes 1973-1988 och betesförsök rörande köttproduktion på olika betesmarker utfördes 1962-1981. Jordbruksforskningen avvecklades i allt väsentligt 1997 då Svalöv AB sade upp sitt avtal med stiftelsen.

Skoglig forskning har bedrivits på Tagel åtminstone från 1953, då proveniens- och trädslagsförsök lades ut. Sedan har ett stort antal försök och forskningsprojekt inom skogsbrukets område genomförts. Bland dessa kan nämnas, trädslags- och proveniensförsök vid Bockafällan 1963 , proveniensförsök vid Västeräng 1988, gallringsstudie på Mon, landskapslaboratoriet 1972, blåbärsförsök på Mon 1977, svedjebruk 1977, biomassaförsök 1977, igenplantering av åkermark 1982. Vidare kan nämnas ett försök rörande föryngringsintensitet vid Röslida 2007, genetiskt granklonförsök 2007, gallringsförsök vid Sveden 2008, proveniensförsök med douglasgran vid Röslida 2009, försök med snytbaggeskydd 2010, trädslagsförsök med snabbväxande lövträd vid Gäddevik 2013, stubbrytningsförsök vid Sjuhultsvägen 2013, douglasgran i lågskärm vid Sandvik 2014, viltfoder i lövröjning vid Eriksbygget 2014, genetiskt fältförsök med vårtbjörk vid Kvarntorpet 2014, föryngringsförsök i tallskog vid Mon 2017, försök med hyggesfritt skogsbruk vid Mon/Lunden 2018, markberedningsförsök vid Simonsäng 2018 och genetiskt försök med europeisk lärk 2019.

Den skogliga forskningen har sedan 1968 till stor del bedrivits av professor Lars Kardell vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. År 2017 utsågs Ulf Johansson vid SLU till vetenskaplig ledare på Tagel. Ny forskningsstrategi antogs 2017. Den omfattar även forskning inom park och trädgård. I allt väsentligt bedrivs forskningen på Tagel idag av SLU och Skogforsk.

Jordbruket

År 1961 skedde omläggning från mjölk- till köttproduktion. Stor del av nötboskapen ersattes med får 1975, men fårstammen avvecklades 1989. Ladugården moderniserades 1982. Jordbruket arrenderades ut 1992 och sista köttnötdjuren i Tagels ägo gick till slakt 1993. Plansilo och gödselbrunn byggdes 2000. Arrendatorn började odla majs 2006.

Skogsbruket

Skogvaktare anställdes 1960, men finns ej längre kvar. Sågen i Föreberg lades ned 1973. De senaste decennierna har skogsbruket skötts med externt förvaltningsavtal.

Park och trädgård

Köksträdgården mm avvecklades på 1960-talet. De tidigare granhäckarna vid vägen från Södratorp avvecklades 1970. Därefter har trädgården skötts mindre intensivt, men de centrala delarna vårdas i linje med den ursprungliga skötselplanen.